beröm och dess betydelse

Jag är en sån tjej som är självgående. Jag drivs av att tävla, oavsett vad jag ger mig in i. Håller jag på med utställning ska hunden bli champion och gärna vara den mest vinstrika. Startar jag på grytprov ska min hund bli provbäst. Kör vi lydnad ska vi vinna. Kör vi agility ska vi vinna. Kör vi viltspår ska hunden bli champion. Jag har svårt att få driv och engagemang i saker om de inte finns ett tävlingsmoment inblandat.. det här tjafset om "de ska vara roligt" har aldrig passat in på mig.

De får gärna innebära roliga stunder under vägen, men slutmålet är ALLTID tävlingsmomentet. Hur roligt är det att hålla på med lydnad dag ut och dag in om man inte tar en titel? Hur ska då folk kunna se och INSE hur mkt tid man lägger ner?!?

Folk överlag har jävligt roligt åt mig. Tävlingsmänniskan i mig. Men förstå vilket elittänkande samhälle vi skulle ha - bra/dåligt?!?! - om alla vore som mig. Så om jag surar ihop en lydnadstävling även om jag f¨tt ihop poäng till ett förstapris... så förstå mig rätt.

När min hund klarar ett B-prov i Finland och jag blir ledsen och besviken, förstå mig rätt. Att ha krav är mänskligt... men jag kanske går en nivå till i det..

När jag ser hur bra min hund klarar B-provet (högsta möjliga poäng) blir jag besviken att vi inte har chans den helgen att starta på A-prov.

För mig är själva vinsten en viktig del i mitt engagemang. Alla vill alltid framhäva det som min dåliga sida.. men ärligt talat tycker jag att de är en av mina bättre...
för när sanningen ska fram... Vem fan vill inte vara bäst? egentligen?

och istället för att alla ska säga, Men frida var nöjd... tänk på de som inte klarade det osv...
Förstå istället att för mig är det jäkligt svårt att tänka på de sättet. Allt utom vinst är för mig en förlust.

och, tillbaka till rubriken. Sluta vara så jäkla snåla med att berömma varandra.
Häromdagen, fick jag beröm för mitt utseende, på ett positivt sätt. och fan vad glad man blir. Uppåtpuffar och att höja andra människor och deras värde är något man som människa mer och mer slutar med.. varför? det är ju så himla enkelt och ger så mkt...

Tänk om jag skulle säga så mkt snällt till andra människor som jag gör till mina hundar... då hade folk blivit generad :)

Kommentarer
Postat av: Malin

Kul att du kikar in hos mig =)



Är till stora delar precis som du!

.. men med åldern så "lär man sig

hantera det bättre"

- fan vad förståndig jag lät nu *fniss*



Ex. om en tävling går dåligt så kan man

inte bara gräma sig över det som gick

snett o tänka "om.." (om "om" inte funnits

hade alla varit proffs..) - man får även

försöka ta med sig det som faktiskt gick

bra, annars är det lätt att tappa lusten

för både hund & förare. Vissa hundar presterar

på samma vis oavsett, andra gör det inte...

Spelar ingen roll hur mycket man tränar & tävlar - när det är tävling så är det TÄVLING!!!



O varför sjutton skulle man tävla/starta på prov

om man inte vill "vinna/prestera/lyckas"!!!??



Bara på'et!!!



Tjolahopp från Skåne

2010-07-28 @ 17:05:28
URL: http://www.madofi.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0