fick precis reda på att nära vänners hund gått bort. Ung, glad, frisk tik... blir så ledsen. för deras skull. Jag vet hur jävla ont det gör. att förlora någon, som man älskar... som faktiskt är en familjemedlem.

Bara tanken på att förlora hundarna gör mig illamående. Och nu sitter jag här, och har ont i hjärtat för att en hund, så jäkla trevlig, duktig i skogen och med stor potential inte finns mer.
livet tar ibland en oväntad vändning... och när verkligheten smyger sig på.. och gör sig påmind... då inser man hur snabbt allting kan ändras.

dröm: irma och Rakel varsitt förstapris i lydnad på lördag. kommer då leda till att Rakel får heta LP1 J Bombax On Air. misslyckas denna plan efteranmäls Rakel till en lydnadstävling i Vännäs i slutet av november.. Irma är anmäld dit, så klarar hon förstapris på lördag står hon för LP2 i Vännäs! misslyckas Irma på lördag, kommer jag försöka efteranmäla henne till Piteå. Då har hon fortfarande en chans att få ett LP2 innan jul, vilket innebär att vi isåfall uppnått ALLA våra mål i år.
om det rullar på bra tycker jag att vi kan få slag på ett grytprov till på Rakel också.. så ja kan få henne till grytchampion...

o jag drömmer också om att få en sån framgångsrik kennel som monica och C-Gs... vilken känsla. att ha två borderterrierspecialister att få köpa hund av. och att kenneln radar upp framgångar. sjukt häftigt att få vara del av!

finns där två små hundar. Och jag sa att jag skulle ta steget att förändra mitt liv när jag flyttade. Och jag känner att jag verkligen tagit det steget nu. Irma ska paras, och vi ska få bebisar här hemma.. Rakel ska paras och få bebisar. Blir lugnt med hundträning efter jul och ett par månader framåt alltså... Det kanske är nyttigt... Men när jag släppte "bomben" för Gustav igår, att Rakel ska iväg och bo hos uppfödaren och ha valpar och vara borta lite mer än 2 månader... Då tyckte han som inte riktigt att det var riktigt rätt. "Men, hur länge ska hon vara borta sa du????!?"... 2 månader.... det känns lite tungt, men jag har samtidigt ställt in mig på det.

Rakel kan jag lämna bort, en gång. Dock inte utan lite ångest. Men ja måste skärpa mig. Men Irma, hon får stanna på hemmaplan och vara med sin mamma... mamma får vara med sin Irma...

Förövrigt drev Rakel och Irma katt igår... igen. jävla dumma katter som ligger och lurar när vi är ute och går i mörkret sent på kvällen. Katten springer, Irma och Rakel springer efter. Jag ryter NEJ och Irma - fattar nu att det faktiskt var Irma, ändrade förhållanden nu - tvärnitade och tittade bara lite åt kattens, och Rakels som då förstås inte stannade, håll. Sen kom hon kutande tillbaka. Efter 4 riktigt elaka jävla nej syntes Rakel fortfarande inte till. Och då hade hon sprungit över vägen där det är 50. Så matte var väl sådär nöjd. Men plötsligt ser jag henne komma tillbaka, ställa sig MITT på vägen dumfan, och tittar åt katten,åt matte, åt katten, åt matte. Jag är förbannad, ryter nej igen och säger allvarligt att NU du, kommer du tillbaka. Efter ett tag kom hon lommades. Bett i örat och lite rytande senare vare någon som gick fot HELA vägen tillbaka hem. Rakel är en kortdrivande hund, det vet jag... Ska släppa henne på lite rådjursjakt... det kan vara nyttigt för henne tror jag!

Irma har blivit en ny hund sen vi flyttade. Glad, glad, arbetsvillig och på ett jäkla tryckasätt hela tiden. Roligt att se. Körde lite apportering med "bett" igår inomhus. Hon är så glad. Tror mitt upplägg om att sluta med varje dag med hela lydnadspass mm har gett effekt, Nu tycker hon att det är roligt med lite klicker, fotposition och mindre saker en stund på kvällen varannan kväll och mer riktig lydnadsträning eller alternativ knappt varannan kväll. "jag är en terrier, ingen brukshund" säger Irma till mig nu ;)



Dessa hundar. Skänker mig otroligt med kärlek. Jag kan ändå känna mig tillfreds med livet. Kanske ångrar jag det när Rakel blir borta 2 månader.... men den som lider mest av det blir Gustav. Han och Rakel trivs verkligen med varandra... men, framförallt, ja läre snabba på för innan Rakel ska paras i feb/mars 2011 ska jag hinna göra henne till grytchampion och ta vårt LP1. hoppas hon tar LPt i helgen.... stay in touch...

tiden går så himla fort.
Min lilla Rakel, åtta veckor på bilden, fyller snart 2 år.



och jag fascineras av hur en hund kan ha sån personlighet. Ser ni hur hon tittar i ögonvrån? Detta är FORTFARANDE den blick hon kan ge, som jag aldrig får från någon annan av bordrarna.. Min lilla älskling...

Vi har hunnit med litegrann, även om Irma av och till prioriterats efter vem som först skulle få valpar. Men två godkända GAS-prov och 2 förstapris i LK1 är inte illa pinkat. Diverse BIR-valp och annat finns också med i bagaget. Nu har hon börjat sprutas upp för rabies, Finländska grytprov ska hon startas på, i vinter väntar ett jaktprov i natur, viltspåren tar vi 2011 och utställning blir det väl också mer kontinuitet på 2011.

Min nästa stjärna har jag sagt att Rakel ska bli, och det står jag fortfarande för! Sen att hon är söt som socker, med ett av de finaste huvudena jag sett - i klass med Hillary!, och alltid är full av bus och upptåg gör henne bara än mer rolig. Bus varvas med galenskap - men denna hunden ger mig och många andra dagliga skratt.
 
J Bombax On Air (SE UCH Bombax Hera & Bombax Donizetti)

IRMA FÖRSTAPRIS OCH VINST I LK2 - 171,5 poäng!!!

RAKEL FÖRSTAPRIS OCH TREDJEPLATS I LK1 - 163 poäng!!!

Jag är glad, glad, glad och avslutade helgen med att bli tvåa på KM i hopp. Vann gjorde Helena med sin malanois, som är en largehund som tävlar i klass 3, så de förtjänade att vinna över lillIrma och mig!

Nästa helg blir det Skellefteå för ännu en lydnadstävling... Hemsidan är uppdaterad angående Irmas parning... kika in vettja! Två valpar bokade! www.kennelfirmanz.webs.com

citerat en av mina bästa vänners ständiga påminnelse till mig, bryt ihop och kom igen.

Men visst blir man ledsen, de dagar Rakel inte alls känner för lydnad och man är 4,5 poäng från förstapris. Känns så onödigt... kunde hon inte bara haft 160 p så vi slapp åka ÄNNU en tävling bara för hon är på surhumör. Poäng på alla moment, bland annat en 9,5 på inkallning.... Men linförigheten surade hon SÅ INIHELVETE. Varje sväng med halt satte hon sig PÅ mina fötter... så slutade ju med en 6a.... ja, herregud, denna hund... Domaren påpekade dock på helhetsintrycket att de var en alert och pigg tik, men på fel humör. så. ja, på lördag smäller det igen. i Hudik fick jag efteranmäla! Så drömmen om LP1 på Rakel i höst lever kvar...

och sen var det Irma.... Kanonpoäng på allt utom fjärren, som blev konstig då hon la sig snett från början stackaren... så när hon la sig så blev de ju skitsvårt att komma upp, så hon var tvungen att rulla runt för att komma upp... DOCK hade hon kvar stjärten på samma ställe så hon fick en 6a... ahhahaha.. resten jättefina poäng, förutom Rutan som hon såklart nollade... de är vår grej nu. 145poäng med en nolla på rutan. De räcker med att hon kommer in i rutjäveln så har vi direkt ett förstapris. Nu börjar ja faktiskt tappa hoppet på riktigt. det är inte roligt när hon sumpar det VARJE gång. Hon gör liksom fria föl på 8,5-9 nu. det är HELT sjukt för att vara terrier av vad ja kan se på resultat annars...

men som rubriken säger... och Lisa alltid säger... bryt ihop och kom igen... även fast jag blir ledsen.. när jag vet att de kan... och denna ruta... går kanon på träning... men de har låst sig... och vi står still...
men vi kommer igen... kanske...




tänker dock skryta om vår Hillary.. som inte alls gillar konstgryten.. Men förra veckan gjorde ett riktigt fint förliggarjobb på 2 timmar.. och fick sin första grävling skjuten för sig.

och när jag sa till min Gustav i lördags då jag bröt ihop totalt för att Rakel missade.. o sa att de inte funkade nånting nu och att de var fan lika bra att ja la ner för jag är världens sämsta jäkla hunddomptör och tränare...
"du, vare inte du som för två helger sen gjorde ett fullpott grytprov med en tik som inte har nå jakt bakåt?"
- jo
"vare inte du som fixade fyra championat på Irma på 7 veckor?"
- jo
"dåså, du klarar ju detta.. är bara omständigheter... och för mig, är du alltid den duktiga på hundar. och jag beundrar dig oavsett om ni vinner varje lydnadstävling eller ej...."

Och nu, tar vi nya tag och laddar för nya tävlingar, och nya möjligheter.. Men ja känner att jag har SÅ mkt att bevisa för alla. och Rakel, jag unnar verkligen min älskade Rakel framgång efter all skit som sägs.

så tills nästa gång bryter vi ihop och kommer igen...
och ingen har sett nåt än...

men det är fan så svårt när man har Irma hemma alltså. Det går att säga om och om igen...

Irma har fått köra en ruta inomhus idag, tränat lite fot och lite fjärrdirigering. Känns SÅ himla bra, nu hoppas jag på att vi fixar ett förstapris på lördag! tredje gången gillt heter det väl?

Irma blev också nertrimmad idag... och vilken tjej som kom fram! Hon har blivit SÅ mkt rödare på slutet när ja trimmar ner henne... nu är hon riktigt LYSANDE röd med tydliga svarta markeringar på sidan, så himla fin min lillgris!

Rakel nöts de lite lydnad med varje dag, idag blev de mkt ställande under gång och position vid inkallning. Rakel tycker nuförtiden att de är så FRUKTANSVÄRT roligt att gå fot, så hela tiden går hon med frambenen framför mig så att hon kan titta upp sådär snajsigt... Dock hade jag velat ha henne liiiiiite längre bak, men samtidigt så ser jag henne mkt bättre där framme. Så nu får hon vara där. Hon har fått en sån glädje i allt jobb nu, så vill inte trilskas med sånt som kan vara. Från att i våras vägrat resa sig från sättandet i positionen för att följa ett smidigt fot - till att idag småskutta bredvid för det är så ROLIGT! Vilken utveckling vi haft, mina fina hundar och jag i sommar...

Jag tror de var välbehövligt för mig och dem att ha en hel sommar ämnad för OSS. Även om de inte är några varje-dag-arbetare som en brukshund, så gav den träningen väldigt viktig kontinuitet. Varannan dag får de nu bara köra inspirationsgrejer; såsom target, initiativ (klicker men utan klicker) och snabbhet i lydnadsmoment. Varannan dag blir det lydnadspass ute. Och vilken skillnad i glädje, framförallt på Irma! Nu kutar hon som en idiot vid inkallning. Kastar sig upp o ner vid fjärren... man ska inte nöta sönder en terrier, ja tror det är trixet...

Och vad tillfreds Rakel blivit sen vi flyttade... medan jag pluggar kan hon i timmar ligga och sova i sängen med Irma. Så himla skönt... även om hon fortfarande har sin takter kvar av o till, och kastar bollar och busar för att å uppmärksamhet.




ärligt talat tror jag inte det var någon, som trodde eller förstod vad det skulle bli av Irma... Inte ens jag själv, även fast jag hela tiden haft målsättningar och drömmar. Jag sa ju när jag övertalade Bombax om att ja skulle få ta henne att jag skulle hålla på med allt möjligt.. men ja kände ju själv.. folk snackar så mkt.. men gör desto mindre... Jag hoppas att vi kan fortsätta hålla en tät kontakt med en kennel jag beundrar och respekterar oerhört. Mer kunnande inom en ras är svår att hitta!

Imorgon tror jag att jag ÄNTLIGEN får tillbaka min bil igen också. Det ska bli så skönt att kunna åka o träna och handla utan att tjafsa med cykel, ryggsäckar och annat trams. Framförallt är det en fördel att ja har bil om jag ska åka och tävla på lördag... även om det är i Umeå. Sen är det ledigt en helg, sen ska jag lite längre och tävla i Skellefteå, lydnad även då. Hoppas, så jävla innerligt, att Rakel får sitt LP1 då.

Med lite tankar avskrivna, och med två myssugna hundar i sängen ska jag nu slita mig från datorn och krypa ner med de två jag älskar mest i livet.
Jag hoppas att ni fortsätter följa med på våra äventyr...