jag började på noll och testade mig fram som tusan inom lydnaden, och nu är vi ett förstapris från ett LP2 utöver det LP1 vi redan har. Vi har köttat på, irma och jag. och nu efter valpkullen och allt runtomkring, och bara för att vi ska komma vidare riktigt bra har jag nu bokat in privatlektioner hos en kanonduktig tjej som snart förutom att hon är tävlingsledare är färdigutbildad lydnadsdomare. Det ska bli så himla roligt att få lite nya inputs, se vad hon tycker vi ska förändra på, tips och lite spark i baken för en bra inskolníng i vittringen och fjärren i trean...

Man måste unna sig lite. På vägen mot nya titlar och utmaningar!

har börjat inleda grundläggande "lydnadsträningen". Hon har fattat grejen med att följa på sidan, och hon går såna fina steg med bra kontakt... just nu kollar hon så mkt på mig att hon då och då snavar då hon trampar på sig själv... Lill-hjärtat!

idag ville Rut träna apportering... sagt och gjort tänkte jag.. alla som har terrier kan hålla med om att de är ett helvete med apportering. Mina andra två har jag fått dona med som bara den för att få till den okej...
Redan sen den här kullen med valpar började bära saker har jag belönat det beteendet. Har de kommit med den mot mig har jag bytt ut den mot beröm och en godbit.
Snacka om att jag blev lycklig idag då Rut plockade upp en STOR platsmugg ute... och bär den som vad som helst. "rut, vad har du?", säger jag - med resultatet att 8 veckors terriervalpen Rut kommer kutandes och lägger den i min utsträckta hand. Massa beröm, godis och kel och sen kastade jag iväg den - med samma resultat!
Älskar jobbar-temperamentet i henne! Duktiga älskling!

kan vara så viktigt. Har känts så jävla tungt med allt tentaplugg, inlämningsuppgifter osv nu på slutet av terminen... allt ska lämnas in och sen råkade jag ju på en omtenta på vår Lingvistik-kurs på 7,5 hp...

men idag blev det ett glädjeämne i livet. Skrev teoriprovet, blev godkänd och ÄNTLIGEN kan jag stryka de på min plugglista! Nu kör jag för examen i sommar med uppskjutning!!!

Och nu kör vi om... tenta på onsdag, in med inlämningsuppgift fredag, tenta nästa vecka och sen SKOL-LOV! Jobb kommer kännas som en barnlek mot detta...
nu ska vi fira med färska jordgubbar och choklad!

I mitt hushåll är de inte bara jag och massa hundar. De finns också en sambo. En fantastiskt snäll, intelligent och trevlig karl som lystrar under namnet Gustav, älskling eller gusti-hans. En tvåbent individ med mängder av personlighet och humor.

han får mig att skratta från hjärtat och han är min finaste, finaste. Och ännu oftare än att jag skrattar från hjärtat... skrattar jag så jag grinar. För ja... Gustav har alltid de bästa lösningarna på problem som uppstår, enligt hans egen utsago, såklart!

igår var vi och köpte nya gardiner och ny gardinstång. När vi kom hem till lägenheten insåg jag att vi hade köpt en för tunn gardinstång mot för var fästena var, med resultatet att stången ramlade ner = måste lösas. Min plan var helt sonika att åka och byta dem, men Gustav "hemmafixarn" Hansson hade en betydligt bättre lösning.. för då jag insåg att de inte funkade, gick jag iväg och donade med annat och tänkte att... "jaja, jag tar de där sen då"... Så jag säger till Gustav att " ja, vi får väl byta de där imorgon när ja ändå ska till Ersboda - för de passar ju inte"... när jag kommer tillbaka en stund senare utbrister Gustav "de där passade väl visst det!!!".... och ja, gardinstången satt på sin plats och verkade stanna där... Men man är ju ändå som.... medveten om att... ja... hur skulle de där kunna gått till? Så jag gick lite närmare för att undersöka hur han gjorde så att de satt kvar....



svaret? Han hade tejpat MÅNGA varv med vit eltejp.... och jag vart nästan imponerad.. inte av att han tejpat fast vår gardinstång.. men ja vart ändå impad av att han försökt dölja de så bra att han tog VIT eltejp och inte den klassiska svarta... jag fick mig ett gott skratt.. o stången sitter kvar än... hahahhahaha!

ja, jag tycker som att mina hundar ska få vara med och sådär. De är verkligen urgoa och ibland så kan jag inte låta bli att skratta när jag ser bilder Gustav knäppt. de är verkligen ALLTID där jag är, pronto!


irmas mysstil med husse...



såhär blir det när jag kollar på Tv. ser ni Rut?



när jag sitter och gör plugg inför skolan....


när jag sitter vid skrivbordet ser jag de här hela tiden från soffkanten... ser ni skillnaden? irma har lärt sig att där vill jag sitta i fred och skriva... Rut försöker förgäves få uppmärksamhet.. sa jag förgäves? fan, ja kan ju inte låta bli denna goding!!!



men mamma!!! Jag vill komma och sitta hos DIG!!!



men efter ett tag accepterar även Rut att man får ge upp för mamma är obeveklig.. och lägger sig sött till ro...



och till slut också lägger sig hos sin hundmamma... får duga som substitut tills matte är klar med de där nedrans plugget!!!

Ju mer man kommer in i hundvärlden, desto mer saker upptäcker man. Vissa saker är intressantare än andra.
Det finns vissa grundläggande saker, som man ju mer man vet om folks hundar upptäcker att människor gör.
Exempel? Okej; ta det faktum att de flesta ljuger. Konstant. Nej, förstår ni deras hund skulle ju ALDRIG morra/hugga efter/ göra utfall mot en annan hund... Man är ganska sugen att då berätta att man sett dem på X antal agilitytävlingar och det enda deras hund gör på uppvärmningen är att hugga efter andra ekipage som värmer upp.

Överlag ljuger man i hundvärlden. Berättar att sin hund gjort ditt eller datten, gör si eller så. Och det går att ljuga. ofta är det ingen som kollar upp fakta. Och då kommer man ju lätt undan med en lögn, då folk tror att man gjort saker och åstadkommit saker med sin hund... fast det egentligen, om man tittar efter eller hör efter aldrig skett.

Jag brukar säga att resultat aldrig ljuger. Så vilket skitsnack det än cirkulerar kring en... vilka rykten som än går. Så kan vem som helst gå in på skk.se, trycka på Hunddata söka efter "bombax lemon sherbet" reg-nr S26838/2008 och få svart på vitt vad vi har åstadkommit. Inga lögner, inga påhittade historier.
Jag har inte avbrutit grytprov bara för att inte ska se att min hund misslyckats på ett. Alla misslyckas någon gång. De är ingen rak jävla bana till framgång. Den är krokig och följs av hinder, som man försöker hoppa över... men de är för högt... tills man efter några försök man inser går att krypa under eller ta pallen som står som hjälp bredvid.

Ta en annan person jag beundrar och vilkens hund idag är meriterad upp över öronen och JÄVLIGT trevlig. En kompis Malin har en parson som är både snygg och KAN ARBETA. Går man in på hans hunddata är de inte förstapris på varje lydnadsstart, godkänt överallt hela tiden. För de FUNKAR INTE SÅ. Ingen hund är en maskin, dom är individuella maskiner som kan ha en dålig dag. Är min eller Malins hund sämre för det? Nej, för de är bland de mest framstående hundarna i sin ras då de meriteras allround. De går att göra vafan som helst med våra terriers och vi är så jävla PÅ G som vågar visa det också!

Jag tycker de är SKIT att man i sista sekunden på sitt grytprov precis innan utkallningen kan säga att man bryter provet, bara för att resultatet man åstadkommit inte ska synas. Dåligt för att den personen, som tar fram den hunden, kan inte vara särskilt stolt eller övertygad om att de har en bra hund i kopplet. Det är min mardröm, att ja skulle ha en hund hemma som jag inte tror på. Då skulle jag byta bana ganska snabbt....



Det är mycket som är konstigt. T ex att folk FORTFARANDE lever i tron om att om en borderterrier har ett godkänt karaktärsprov så är den en jakthund. Min gamla mellanpudel jag köpte som 8-åring, som var fegare än fegast, skulle klara ett karaktärsprov. De säger JÄVLIGT lite om hunden i fråga. ärligt talat... På en pudel skulle de vara en imponerande, men på en terrier är det liksom ett steg på vägen ifall man vill testa dem en gång innan nästa prov, anlagsprovet ELLER om man som jag ville ha poäng på Årets jaktborderlista.

Men varken viltspårschampionat, eller ett grytkaraktärsprov gör att man får starta i jakt/bruksklass. Varav man själv kanske borde förstå att endera av dem är SÄRSKILT jaktmeriterande. En hund som INTE är SE VCH kan gå riktiga eftersök som en gud.... och en hund som är SE VCH kan i praktiken vara en hund som ALDRIG sökt efter ett riktigt vilt. Bara gått och sökt efter en blodig klöv. Och de är väl okej, reglerna är såna. Och det är ju kanon om man har en hund som blir SE VCH - bara att gratulera! Men, de är inte en jaktmerit. Så är det.

Resultat ljuger aldrig. nej, de gör faktiskt inte de. För även om man inte tror de, så står de folk kring en när man gör sina prov eller test. Och de ser huruvida de presteras. Och de blir ärligt riktigt konstigt.. när man sett en hund tävla i någon gren. och de inte går nå bra. och man sen får läsa på facebook/hemsida att de gick verkligt bra osv osv.. och skilj nu på att jag kan också fatta att 'ven om man inte får ett förstapris på en lydnadstävling så kan man vara nöjd. De är inte det jag menar. Jag menar när man startar på t ex ett grytanlagsprov, hunden gör INGENTING rätt, låser sig, vill inte ta förträngning, mesar i skallet och åstadkommer INGENTING som skulle kunna vara användbart i fortsättningen på anlagsprovet - nämligen den praktiska jakten. En sån gång blir det bara jävligt fel när man på andra ställen berättar vilket tryck de är i hunden, osv osv, när alla egentligen vet att så inte är fallet.

Nej resultat ljuger aldrig. och jag kan lova er att man i längden tjänar på att låta bli. Låta bli att bygga upp en massa illusioner om hur ens hund är. Folk som är intresserad av de kan liksom läsa på läsa på hur ens hund är,... och förstå hur besviken de ska bli när de är och hälsar på eller åker o tittar på ett prov man gör för att se att allt de där man skrivit och sin hund. Bara är lögn. Bluff. Skitsnack.
Nej, skriv de ni på riktigt åstadkommer istället. Upp och nergångar, med och motgångar. Och låt se resultaten när ni fixar det tala sitt tydliga språk. De ljuger aldrig. och de är jävligt skönt att ha det i bakfickan ibland...

Tomt... Nu är det bara Rut kvar. Jag trodde att jag skulle fälla några tårar, men det kändes bara så himla bra. Direkt familjerna kom så sökte liksom rätt valp upp den som de skulle till. Då blir det bara att känslan av vem som ska vart ännu starkare! Och bebisarna ska få träna agility, lydnad, jaga och vara sällskapshundar så jag tror att de kommer leva ett rikt liv med mycket kärlek, mycket omtanke och mycket aktiviteter - alltså ett sånt liv som jag vill att borderterriers från min kennel ska leva!

Nu önskar jag ett varmt lycka till valparna och deras nya ägare! Jag hoppas att ni blir nöjda!

jag och Rut gick ut och tränade lite inkallningar och lite kamp med kampleksak. Det har varit full rulle hela morgonen med valpleveranser och kissrundor så nu passar jag på att burträna henne lite :) Hon sover så gott i buren så :)

Irma verkar nöjd med livet, Gustav pluggar, Rut sover och jag samlar lite kraft inför plugg.
Det är lite tom här hemma utan alla terrorister, men oavsett för att valparna flyttat så kommer de alltid ha en speciell plats hos mig. Mina älsklingar. De är en del av mig och en del av Irma - och jag är säker på att vi kommer stöta på dem då och då iaf!

18 juni - Agilitytävlingar Gävle BK
22 juni - agilitytävlingar Bollnäs BK
29 juni - agilitytävlingar Bollnäs BK
2 juli - lydnadstävlingar Söderhamns BK
30 juli - agilitytävlingar Timrå BK
31 juli - agilitytävlingar Timrå BK
4 augusti - lydnadstävlingar Hudiksvalls BK
12-14 augusti - grytprov Finland

Några helger försvinner Rakel på utställning, men då antingen jobbar jag eller är iväg och tävlar Irma varav jag inte kan följa med så hon får åka med kennelmatte och kennelhusse. :)

Hoppas vi möts på tävlingsplanen!

fick ju jag... jätteroligt.. nio veckor med rullande scheman, vissa dagar 7-13 bara, en annan 8-16 och ibland börja dagen mellan 7-11 och sedan samma em gå på pass 15.50-21.30. Men nog ska det gå. Blir dock svårt att åka iväg ordentligt för tävlande. 2 lydnadstävlingar är de dock anmält på och hoppas att Irma och Rakel tar ett varsitt förstapris på en av dem, för då får Irma LP2 och Rakel LP1. Annars är Rakels viltspår prio och sen ska hon ställas ut ett par helger. Rut ligger under "grundträning" under sommaren och ska mest socialiseras och få ihop grunderna i lydnad, kampa lite med skinn och vara mysvalp. Sedan är även 3 agilitytävlingar bokade till att börja med, jag hoppas jag får ihop nån till i juli och augusti! Annars blir det desto mer tävla i höst - då jag har råd utan att vara snorpank ;) haha! Sen i augusti ska ju Rakel till Finland med mig. De får bli så den här sommaren.. en lite mellansommar... Med grundträning utöver på Irma inför LK3, med grundträning utöver på Rakel inför agilitystart...

Det kan bli bra det med...

Och går allt som det ska hoppas vi på nån pinne, nåt championat och nåt LP...

Valparna, Irma, husse och jag kom precis in från en promenad. Kiwi och Brownie i koppel, Irma och Rut lös. Nu är de för mkt motor på valparna för att man ska kunna ha dem lösa mer än en enskilt på vanliga promenaden. Ikväll blir det enskilda turer för dem och då får alla gå lös på sin promenad. De blir bäst så!

Nu ska vi äta middag!

mammas älskade, älskade skatter... Igår blev det koppelpromenad för hela gänget - gick bra! Kiwi och Brownie var dock tvungen att klia sig av och till... men de är ju lite ovant i början!

I helgen kommer valpköparna och hämtar sina sessor. De kommer bli tomt här hemma.. Nu har mina "nej", gör det här istället satt sig inomhus så nu är de av och till riktigt drägligt tom med 3 valpar springandes här hemma.

Nästa vecka kommer Rakel upp till Norrland igen, ska bli så himla roligt! Saknar verkligen henne när hon är borta!
Jag har också bokat in en tripp till Finland med henne i augusti där hon ska få starta tre prov... vi får se vad hon känner för att åstadkomma... lillhjärtat <3

herregud, är det inte helt fantastiskt så säg?
Idag tog jag ut valparna på sin egna runda och körde lite "lek-lydnadsträning". Mest var det att få vara ute ensam och gå med kennelmatte, men också att få in lite inkallningar på de små. Så fort jag såg att de vände upp ansiktet mot mig, ropades namnet och ni kan ge er på att det kutades till matte med rejält med fart! Duktiga valparna! När man kom fram till matte bjöds det på en liten godbit.. precis lagom nivå på lydnadsträning när man är 2 dagar från att bli 8 veckor gammal!

Och den där Rut. ÅÅÅ, hon är SÅ jäkla rolig! På hennes runda känner jag mig så lycklig. Att det är MIN valp, att vi ska ha kvar en av de små liven och att JAG ska få träna med henne... Hon var så himla duktig, hela promenaden... fantastiskt.. Efter vi gått en kort runda och "tränat" lite inropningar kommer vår ena granne ut... och just då stod Rut och nosade på maskrosor... SÅKLART ska denne granne säga "åååå, vilken söt" vilket såklart gör att Rut slutar med det hon gör och följer efter grannen som går. Jag blir klart less, för jag vill INTE att hon ska kuta efter alla som går på vårt område, varav jag testar att ropa "rut RUT rut, HIIIT!!".. och hon som är nästan ikapp den roliga grannen som dels pratar snällt och dels GÅR under tiden, TVÄRVÄNDER OCH KOMMER TILLBAKA! Kan lova att det var rejält med beröm, pussar och godis hon fick när hon kom tillbaka.. duktiga, duktiga Rutan <3

Dock tycker jag att de är svårt med de där... att folk ska prata massa med valpen när de som ser att hon är under sk "utbildning". Egentligen vill jag säga nåt, men jag låter bli. Dock är de ju så att varje gång hon lyckas med att komma ikapp en sån person och den sen berömmer henne... så raseras ganska många timmar träning för mig... och jag vet inte hur glad folk skulle bli om Rakel eller Irma skulle kuta efter och hålla på och dona... Såna gånger ska man ha Rottweiler ;)

Nej, nu ska jag ta ut hagen och allihop tillsammans så de får leka av sig ute.. Solen skiner men de blåser rejält!



FIRMANZ SEXY LEMON SLAM



Sovstilarna varierar....



och uppmärksamhet vill alla ha...

Alla valpar gick i genom UTAN ANMÄRKNING! :) Även om veterinären tyckte att de var mycket humör på dem ;)
Chippat, vaccinerat, genomkollade med fina hjärtljud, korrekta bett och trevliga temperament! Man kan inte bli nöjdare som uppfödare! Nu tror jag att både de nya ägarna och valparna längtar lite... även om det får kennelmatte kommer bli hemskt tomt här hemma utan Kiwi som ALLTID ska vara med mig inne på toa.. och utan lilla Brownie som gör sitt bästa för att reta gallfeber på oss här hemma (läs: TAR TAG I BORDSDUKEN OCH DRAR NER MINA IITALA-SKÅLAR!!!!)

I helgen åker de... det har gått fort.. jag säger det igen... men de har varit fantastiskt roligt...

såna här gånger, när jag är så upprymd att jag inte kan sova nästan 00.00 på natten.... när jag känner i hjärtat att fan INGENTING är omöjligt att uppnå, att oavsett vad som händer så har jag ändå fått göra mitt bästa, så har jag fått dela och uppleva så otroligt mycket inom detta att de är mer än vad vissa upplever på en livstid.
Såna här gånger blir jag så grymt nytänd, och får så mkt inspiration till fortsatt träning och fortsatt tävlande.

Nog har jag alltid själv tyckt att Irma är fantastisk - så som alla hundägare gör med deras egna hundar. Men det värmer så FRUKTANSVÄRT mycket att ingen kan ana när uppfödare, goda vänner mfl berömmer henne och hennes stil... temperament... sätt... beteenden... En liten terrier. Som fyller hennes matte med så mycket kärlek och drömmar att det känns som att hela bröstet är fullt.

Idag har jag gråtit glädjetårar. Glädjetårar för att jag känner att jag faktiskt verkligen lyckas med något jag tagit mig för. Lycklig för att jag har såna underbara uppfödare som delar all glädje med mig. Lycklig för att jag har en valpkull efter de två jaktbordrar som blivit två år i rad. Lycklig för att det är fan så mkt timmar, svett och pengar som gått åt och idag känns allting värt det.

Titlarna är alltid roliga... men utmärkelserna... och kvittot att man  utvecklats så enormt som människa sen den där dagen i februari då jag ringde till Lundbo, Skuttunge och önskade mig en hund efter Ebba och Lukas. Den jag var då.... är någon helt annan idag.

Och Irma då... är på en nivå som jag aldrig vågat drömma om.

Jag ska njuta ikväll. Ta henne tätt intill, lukta på hennes tjocka, silkiga skägg. Smeka henne med näsan över högerögat... sådär som vi alltid gjort... sådär som vi alltid ska göra.

Jag är så tacksam... så tacksam... att såna här dagar tror jag på allt...

IRMA ÅRETS JAKTBORDER 2010!!!
Så jävla, jävla, innerligt lycklig. Snacka om att jag fått fram den bästa terriern i denna jäkla snygga och trevliga hund! Det är så tårarna rinner här hemma!
Älskade, älskade IRMA!

att ni är bra många fler enskilda besökare som är in här än vad ni kommenterar. Jag tycker de hör till god etik att då och då kommentera iaf ett inlägg - för jag antar att ingen är här och inte vill känna färg? :)

Valparna har dampat runt som galningar på morgonen, och mattes första tvist med Rut, 7 veckor, slutade med blod för matte... jäkla hund! En skrapa på handen med sylvassa tänder är det som blev... den där får man styra upp lite....

Idag ska vi avmaska dem allihop! Herregud, det känns som att allt går så fort... de känns igår att jag fick se dem första gången....

om en fantastisk liten hund.



många tror ofta att Irma är så speciell för mig, bara pga hennes alla meriter. Meriter i all ära, men det är faktiskt VÄGEN DIT och resan man gör tillsammans som är himla speciell tycker jag.
Jag älskar alla min hundar som min familj, de är en del av mig och en stor del av mitt liv.

Rakel är min toka här hemma. Det är full fart, hon blir toklycklig när någon pratar med henne (på gott och ont, tänk tandvisning i klass 1 lydnad = katastrof då alla domare tror att de måste säga "heeeej lilla hunden" med pipröst bara för de är en terrier av sötare variant = läs mkt skägg o pigga ögon). När Rakel är med ute kan man cykla timme ut och timme in, hon springer lika glatt vid sidan. Man kan kasta bollar, pinnar, bada whatever utan att hon slutar vifta på svansen och tappa fart. helt fantastiskt!

Rakel är dock otroligt signalkänslig. och innan jag lärde känna mig själv riktigt i min ledarroll och lära känna hennes beteenden när de blir FÖR mkt, så trodde jag att jag skulle bli VANSINNIG på henne. För det första; blir det så att jag är på dåligt humör och Rakel känner att jag inte är 100, då ska vi INTE jobba. För skulle hon råka göra ett fel, som hon kanske inte gör medvetet just då men märker att hon inte ska göra i efterhand... blir hon HELT förstörd och det resulterar i att hon lägger sig på rygg och vägrar resa sig. Oavsett godis, pock, lock eller vad som helst.

Lösningen på detta, vilket tog ett tag innan jag insåg, är ju helt enkelt att jobba bara positivt... Gör hon fel, pga att jag varit otydlig eller liknande, så får Rakel ÄNDÅ belöning i form av röst... typ "meeeen, titta vad mamma gjorde nu vad tokigt det blir..." Sen gör vi om, ja gör SUPERTYDLIGT och belönar med godis/kamp och röst.

Från den dagen jag insåg vad mitt problem var är Rakel nu en mycket trevlig tik, glad och alert på ett otroligt charmigt sätt. Och fast hon och Irma är som natt och dag - så älskar jag dem både två så innerligt det bara går. Och är inte en del av hundträningscharmen just UTMANINGEN att hitta JUST DET SÄTT som passar JUST DEN HÄR HUNDEN?!? Det tycker faktiskt jag. För när man letar knappen för att få det att funka, så blir man så INNERLIGT glad när man väl hittar den och man får till saker och ting bra.

Och det som framförallt är väldigt roligt med Rakel är att hon från början kommer från massa utställningslinjer - och det var såå sjukt kul att knäppa alla på näsan med att hon blev provbästa hund på sina två Godkända anlagsprov av två startade! i vintras började vi släppa lite i naturgryt men där de var tomt, mest för att få självöfrtroendet på henne. i vinter hoppas jag dock komma igång på riktigt med henne praktiskt och ska självklart också försöka få till ett naturprov!

I sommar ska Rakel få köra för sitt LP1 som hon står inför, sen ska jag också försöka få till henne till viltspårchampion. Hon ska även ställas en del. Jag hoppas också kunna starta på ett grytapporteringsprov och att hon får till ett godkänt sånt, i vilket fall som helst så hägrar FInland för Rakel och mig i augusti så jag hoppas att hon fixar det med! Annars ska Rakel få köras upp i agility riktigt nu när jag känner att det lossnat för oss och direkt nu när jag får tillbaka henne i juni ska vi börja träna för agilitystart!

2010 ställdes Rakel sparsamt i juniorklass med 1a varje gång och hon fixade ett godkänt grytkaraktär och två godkända anlagsprov i konstgryt. Nu hoppas jag att vi ska få till ett bra samarbete och att hon fortsätter utvecklas som hon gjort tidigare.

Min lilla, lilla duktiga tjej! <3



ja. ni ser ju själva... helt fantastisk <3

tycker jag att det känns rejält trist med massa obefogat skitsnack. Känner man att man inte gillar någon som person, var då antingen ärlig och låtsas inte massa eller alternativ två: säg åt dom att du tycker att de är helt slutkörd i huvudet direkt! Då vet man var man ha varandra sen behöver man inte gå och dra sig massa för det.
Det eviga nötandet med andra, om att dens hund gör så, dennes hund gör si och MIN hund är ju så mycket bättre de är bara att... JA VADÅ vill jag bra gärna fråga.

Jag står fast vid att man formar sin hund, och att en viss del kommer från uppfödarens avel och de första åtta levnadsveckorna de faktiskt bor hos kennelmatte och kennelhusse. Det ÄR skillnad på valp och valp och vad man gör med dem de första åtta veckorna, jag tänker även på hur mkt en tik faktiskt formar sin valp under den tiden.. och som alla vet, de är även skillnad på tik och tik!!! Men även det är individuellt. Jag vill ha mina hundar och har en tanke kring avel som jag står för, tycker någon annan något annat så gärna för mig! Alla vill inte ha hundar som ska tävlas i alla grenar o då kan jag förstå att man inte vill ha massa motor.

Dock tycker jag det är ärligast i längden att istället för att tycka så inihelvete om alla andra faktiskt sköta sitt och sitt egna! I slutändan delar vi alla på ett intresse - hundar - och förstå hur roligt vi alla skulle kunna ha tillsammans om inte folk så fort det går bra för någon ska sura och bli förbannad.

Och jag kan vara helt ärlig - har jag trampat någon på tårna är jag den första att sträcka fram näven och be om ursäkt.

Och det här gäller i alla sammanhang. Oavsett om det gäller hundar, skola, kläder osv osv. Jag blir bara less att man inte bara ska få köra sin linje.

Och nu tänker vi sörja att husse är borta hela veckan i Berlin med skolan och ta alla valpar upp i soffan, kolla på film och mysa med filt... passivitetsträning deluxe (kan behövas nu när ALLA är Houidinis av rang....)

intressant hur mkt valparna utvecklas för varje dygn nu. När de precis började lära sig gå, vid 3 veckor till nu - när de kan rejsa, rejsa, rejsa, bita, hoppa efter matte, träningsskälla, slåss med varandra oavbrutet två timmar innan de till slut (tack och lov) somnar mitt i leken av ren utmattning. Detta är terrier när de är som bäst! :)

Mkt tåga i valparna, idag när vi var ute kom det en sopbil som skulle tömma sophusen på området. Det skramlade, lät, dunsade och bilen i sig luktar avgas och hela miljön är rätt... tuff för en valp på 6 veckor skulle jag vilja påstå... men inte en tillstymmelse till rädsla, istället spetsar alla öronen - går med bestämda steg framåt mot bilen o bjäbbar till som att "hörrududu! Här är det vi som bestämmer!". Jäkla skön stil! Tänderna börjar komma fram helt nu till slut, utom på Rut som verkar tycka att tänderna ska komma sist i utvecklingen.. men nu har hon snart alla mjölktänder framme hon med :)

Igår blev de då sex veckor, och ja, tiden går fruktansvärt fort! I helgen ska de få träna att åka bil och få följa med till Gustavs syster med man och barn och bo i hus ett par dagar... Vi får se vad barnen tycker om småttingarna... jag tror att de blir rätt mkt mys om jag känner barnen rätt :)

Nu ska jag en sväng till skolan och träna på fonetisk transkribering och sen ska jag jobba ett par timmar ikväll. Husse är hemma med valparna och irma och skriver sin C-uppsats! Nu är de snart klart!

Ha en trevlig helg!

Igår tog jag med valparna till skogen neranför oss. Alla blev nöjda... Irma kunde kuta runt lite som hon ville och valparna gick efter oss på stigen och gjorde små lovar runt då och då in i skogen och hämtade en kotte... Eller kröp ner i små hål de hittade... Roligt att de är så framåt och vågar så mycket - och igår kom de förbi lite folk som ville hälsa på dem. Nu i början vill jag att de ska få träffa lite andra än oss då och då (efter mina villkor såklart!) för att se att de beter sig som jag vill att de ska göra. De är trevliga och hälsar snällt så de känns också jättebra!

Jag tror att timmen ute tog för imorse sov de - herrejäklar alltså! - till klockan 7! Sen åt de lite och sen sov de igen och inte förrän nu, 8.15 har de börjat gå runt lite... Men inget liv eller lek.. mer, kika in läget såhär på morgonen :) Småskitarna!



såhär blir det förövrigt när någon ska ta sig fram igen efter de lekt bakom tv-möbeln... En gardin i vägen..
Hm... hur gör man nu... JAG TRYCKER O GRÄVER ALLT JAG KAN!!!!
Sen jävlar jobbar hon till hon kommer ut. fascinerande att vissa saker ligger så djupt rotat... redan nu...

Valparna växer... nu jäklar är det full fart hemma på Nydalahöjden... bits gör de också... Skinn är det bästa att attackera och nu har jag lagt ett stort ben på golvet så de har något att gnaga på! I helgen blev de också avmaskade för första gången och det gick ner även fast det kom lite fnysningar!!



Detta är Firmanz Kicked Up Lemon - hon ska flytta till Piteå till matte Eva-Stina och husse Johan. Där ska hon bo på landet nära till skog och natur och vara agilityhund med sin matte. Husse ska köra lite gryt! Vad jag förstått så kommer det även bli lite lydnadskurser och "Kiwi" kommer få leva ett gott liv hos en van hundfamilj!



Detta är Firmanz Fuzzy Lemon Fizz och hon ska antagligen till Finland och kommer förhoppningsvis användas till praktisk jakt om hon fungerar som hon ska, agility och lydnad med matte Eva och husse Nicke.



Och detta är Firmanz Sexy Lemon Slam - som nog ska stanna på Nydalahöjden och bli mattes nya tävlingshund! Ska försöka meriteras inom gryt, viltspår, lydnad, agility och utställning. Förhoppningsvis fattar hon tycke för jakten och då ska hon såklart användas praktiskt!


Tikarna är fantastiskt jämna och fina och i helgen har valpköparna varit här och tittat. Jag är otroligt glad över att de visar såna lynnen som de gör redan nu... förvaltar man detta rätt tror jag stenhårt på dessa avkommor efter fantastiska Irma (SE J(GS)CG FI J(G)CH SE UCH SE VCH LP1 - o två förstapris i LK2 och uppflyttningspinnar i agility, CACIB) och Kalle (SE J(GS)CH SE J(GF)CH SE VCH FI J(G)CH - o två cert på utställning, CACIB). Ska bli så himla roligt att själv också få behålla en valp och få se temperamentet. Det är många som redan nu hört av sig om intresse för Irmas nästa kull. Men nu vill jag utvärdera hennes avkommor lite innan de blir någon ny kull - så nu dröjer det minst ett år innan det blir någon tanke på parning. Men som sagt, det ser lovande ut och det ska bli så jäkla roligt att få börja träna in alla moment med vår nya tös - som ska heta RUT! :)

Valparna överlag är fantastiskt duktiga, nu när vi är ute är de ju dock galen och ska jaga cyklar och annat - men jäklar om matte ropar då kommer de allihop! Skitduktiga!

Idag beställde jag tid hos vet också så den 24e maj ska alla besiktas!

De är väldigt dubbla känslor... De är ju så himla underbart att ha dem här hemma.. Men ju mer dagarna går desto mer inser man att vid 8 veckor är de i behov av att flytta till en egen familj :) Nu är vi ju så lyckligt lottad också som fått såna duktiga och ambitiösa valpköpare som haft borderterrier tidigare så jag tror inte det ska bli några som helst problem!



intresse för att krypa in där det är trångt finns iaf... hos allihop - här ser ni Rut in action...


man kanske ska bita på den här... eller!!!!



ett hål... där man kan krypa in... de är ju så mkt roligare än att bita på den där gamla flodhästen....

och bakom ser de ut att vara riktigt trångt... hehe...



här ska då jag komma in iaf... <3



I Riktig terrier-anda så ska det ju också kampas med allt som finns i ens väg... ju tyngre desto bättre... släpar de inte på vardagsrumsmattan med bord o hela faderullan på (för samarbeta har de då lärt sig för att lyckas!) så kan man apportera mattes jobbväska full med skor, kläder, handdukar, schampooflaskor mm mm....
Men erkänn - visst är hon ruggigt söt?!?



samma hund som lärt sig nästa hoppa upp i soffan.. jobbigt... för matte och hennes mamma.. som inte längre är skyddad där ;)

lite dålig uppdatering sista dagarna... Just nu pluggar jag perfekt particip, possesiva pronomen, satsdelsfunktioner och adverb så hjärnan snart storknar.
Valparna blev 5 veckor idag, så jag lovar att i helgen fixa kort och en liten presentation av tösabitarna!

Imorgon kommer valpköparbesök från Finland och på söndag kommer valpköparbesök från Piteå! Roligt för dem att äntligen få se lite fart här i hagen!
Nu ska jag äta lite innan jag ska studera lite till... tenta imorgon - håll tummarna åt mig!

Irmas sovstil deluxe. Detta möttes jag av efter jag varit ner och hämtat tvätten. Det roligaste är att hagen står helt öppen, så hon har tillgång till både en stor säng och soffa att sova på. Hon måste vara riktigt småbarnssliten då hon istället valde denna sköna sovplats.. jäkla goa hund... haha