Det är ju egentligen helt fantastiskt att ha dessa hundar i mitt liv! Irma debuterade på agilitytävling och kom 3a av mycket smallhundar! hade det varit en till startande hade hon fått en pinne, (3 pinnar = uppflytt) surt men vi tar det nästa gång! :)

Rakel har fått tävla lydnad... slog på stort, kom trea av 15 ekipage med fina 175,5 poäng! Min bråkfia börjar utvecklas till en mycket duktig tjej! Gjorde någon småmiss här och var som hon kan SÅ mkt bättre, så det finns mer poäng att plocka helt klart!

Irma, älskade Irma... Nollade rutan.. IGEN! Jäkla skit! Men fick så underbara poäng... 10 på platsen, 9 på fritt följ, 10 på läggande, 8 på inkallande med ställande, 9a på apportering, 10 på hopp över hinder, 8,5 på fjärren och 8 på helheten... så jävla synd. trots nollning på rutan så fick vi ju 156 poäng. 4 ynka poäng från ett förstapris.. ibland känns de så jävla tröstlöst... jävla ruta! Nu ska vi lägga om lite taktik, irma SKA ha ett LP2, så äre bara. Och det tycker jag hennes poäng ger en hint om, iallafall...

Nu har jag också bokat in två lydnadstävlingar var åt båda två i oktober, en i Umeå och en i Skellefteå. Förhoppningsvis har Rakel sitt LP1 sen :) då vet jag en matte som kommer gråta glädjetårar iallafall!



Rakel har utvecklat mig otroligt mycket som instruktör för mina egna hundar. Hon har verkligen varit en hund som man fått tänka om kring träning med... hon är inte en sån man kan rycka och slita med i kopplet. hon behöver glädje, glädje glädje för att jobba och varje initiativ och framsteg ska föräras med extra mycket kärlek. Hon har otroligt mkt driv själv, men han inte varit riktigt mogen i huvudet utan kräver att man stöttar o peppar henne. Efter en rejäl omläggning av träningen har hon faktiskt tack vare den utvecklat ett fint och bra självförtroende som också gjort att hon jobbar kanonfint på tex grävling. Det är viktigt att komma ihåg när man nöter lydnad och egentligen all sorts hundträning, att det är individer man jobbar med. Och den teknik man tidigare använt för att uppnå öbskat resultat kanske inte alls funkar på nästa individ.. så mkt skitsnack jag hört folk kasta över Rakel. Att hon är si och så.. men ingen har gett henne en ärlig chans att utvecklas och möjlighet att växa på sig. Man blir väldigt bortskämd efter en sån som Irma. En riktigt kaxig brud med mkt skinn på näsan som är tuff i huvudet redan från början.... för mig är en sån hund väldigt enkel att få bra. De faller mig naturligt att bete mig på ett speciellt sätt med en sådan hund....

Men Rakel. Är kaxig, men hade inget sjävförtroende. kaxade med andra för att inte underkasta sig... och nu. igår hade jag mina två lösa som vanligt under kvällspinken... farandes ur skogen kommer plötsligt en rejäl jävla rottweilerhane på X antal kilo... Irma är självklar. Kommer in, sätter sig fot och ignorerar rottweilern... alltså, man måste se henne in action för att fatta vilken jävla bra hund hon är... Men jag fick lite magknip över Rakel.. hann tänka att nu blir det en Tilda här... (Tilda mötte en hanhund i skogen och sprang för livet... ut på E4an och dog)...

Men Rakel... tittade på mig, sänkte svansen för hanhunden... smög sig närmare mig när jag ropa "Rakel!" och satte sig fot bredvid Irma och ignorerade hans hårdhänta försök att buffa henne på magen och puppan... och just i den sekunden insåg jag. Att jag lyckats. Rakel kommer bli en kanonhund. Och jag tycker verkligen att hon och jag förtjänar det också. Att hon ska bli min nästa dam att tävla med och lyckas med. och jag hoppas att folk nu ska få upp ögonen för denna fantastiskt exteriört snygga, men också jävligt roliga och initiativrika tik :)