Nya buren... jobb... skog... bad...
Det är mycket nu. Nya buren har ÄNTLIGEN kommit efter många om och men.
Nya buren med instegsskydd. Hundarna sitter kanon, så vi är nöjda. Nyfiltar fick dem, och nya skålar som är skvalpfria! Vad underbart de är att slippa tömma oc h fylla på vatten i skålarna hela tiden. Nu kan de vara kvar i skålarna fast jag åker!
instegsskydden drar jag och låser fast i burdörrarna medan vi åker. Vilket också gör de kanon ifall hundarna ska sitta kvar i bilen och jag vill ha luckan öppen. Då kan de sitta kvar så, det kan dels bli skugga ifall solen skiner (o de inte är mitt i sommaren, men som nu som det är höst) och annars så nu när de är med på jobbet och de är FULLT med katter vill jag ändå ha luckan öppen, och då funkar de kanon. De ser inte ut till katterna och slipper sitta där och trissa!
för övrigt är de OMÖJLIGT för mig att ensam ta ett gruppfoto... iallafall när man vill ha ett utomhus.
När jag till slut får Rut att stanna och inte ha fulöron som hon alltid lyckas få då jag ska fota - har det ALDRIG ANNARS - så tittar ALLA åt fel håll.. suck... och annars blir de såhär:
"säg varsegoo, säg varsegoo mamma, de prasslar här i skogen!!!"
Rakel tycker att bara för att det spöregnar hela veckan kan man INTE missa ett tillfälle till att bada... så länge isen inte håller kan man bada, enligt Rakel the Girl.
och Rut finaste, gulligaste sötnöt. Har en stor jävla fördel. ARBETSGLÄDJE! Så kul och tacksam! Det visar sig bland annat i att oavsett om hon står en meter i från mig eller tjugoen meter ifrån så hinner hon accelerera till FULL KARETA! Nu springer hon ifrån både Irma och Rakel... jäkla tokhund!
Irma kör en egen lek nu "ignorera Rut". Den går ut på att oavsett vad som händer eller sker, så ignorerar man Rut. Rut bjuder allt hon kan, vilket innebär rejäla tacklingar så de smäller i morsans revben, bett i öronen, försöka knycka ben osv osv. Ganska intressant lek.
Ibland, kan Irma bjuda till och leka lite. Mest för att hon själv vill - och då går leken bara ut på att Rut ska ligga på rygg och Irma ska hålla fast henne i strupen. Mamma bestämmer... och de gillas!
Jag vickar ute på en förskola i Flurkmark, två mil utanför Umeå, och har haft ett vik på en månad. Igår blev det bestämt att de ska bli förlängt med närmare fem veckor! kanonroligt och jag är så glad att jag får vara där ute!
Det var allt för oss, kommentera gärna så jag vet att ni kikat in :)
Nya buren med instegsskydd. Hundarna sitter kanon, så vi är nöjda. Nyfiltar fick dem, och nya skålar som är skvalpfria! Vad underbart de är att slippa tömma oc h fylla på vatten i skålarna hela tiden. Nu kan de vara kvar i skålarna fast jag åker!
instegsskydden drar jag och låser fast i burdörrarna medan vi åker. Vilket också gör de kanon ifall hundarna ska sitta kvar i bilen och jag vill ha luckan öppen. Då kan de sitta kvar så, det kan dels bli skugga ifall solen skiner (o de inte är mitt i sommaren, men som nu som det är höst) och annars så nu när de är med på jobbet och de är FULLT med katter vill jag ändå ha luckan öppen, och då funkar de kanon. De ser inte ut till katterna och slipper sitta där och trissa!
för övrigt är de OMÖJLIGT för mig att ensam ta ett gruppfoto... iallafall när man vill ha ett utomhus.
När jag till slut får Rut att stanna och inte ha fulöron som hon alltid lyckas få då jag ska fota - har det ALDRIG ANNARS - så tittar ALLA åt fel håll.. suck... och annars blir de såhär:
"säg varsegoo, säg varsegoo mamma, de prasslar här i skogen!!!"
Rakel tycker att bara för att det spöregnar hela veckan kan man INTE missa ett tillfälle till att bada... så länge isen inte håller kan man bada, enligt Rakel the Girl.
och Rut finaste, gulligaste sötnöt. Har en stor jävla fördel. ARBETSGLÄDJE! Så kul och tacksam! Det visar sig bland annat i att oavsett om hon står en meter i från mig eller tjugoen meter ifrån så hinner hon accelerera till FULL KARETA! Nu springer hon ifrån både Irma och Rakel... jäkla tokhund!
Irma kör en egen lek nu "ignorera Rut". Den går ut på att oavsett vad som händer eller sker, så ignorerar man Rut. Rut bjuder allt hon kan, vilket innebär rejäla tacklingar så de smäller i morsans revben, bett i öronen, försöka knycka ben osv osv. Ganska intressant lek.
Ibland, kan Irma bjuda till och leka lite. Mest för att hon själv vill - och då går leken bara ut på att Rut ska ligga på rygg och Irma ska hålla fast henne i strupen. Mamma bestämmer... och de gillas!
Jag vickar ute på en förskola i Flurkmark, två mil utanför Umeå, och har haft ett vik på en månad. Igår blev det bestämt att de ska bli förlängt med närmare fem veckor! kanonroligt och jag är så glad att jag får vara där ute!
Det var allt för oss, kommentera gärna så jag vet att ni kikat in :)
helgens bravader
Japp, Rut fick köra Terrierklubbens utställning på lördagen och sedan var det agility på söndagen.
Lördagen inleddes på bästa vis, men skitsnack med alla norrlandstöser och mkt hund såklart!
Bengt Nilsson var de som dömde och direkt jag kom in i ringen utbrast han "MEN, vilken hund du har!". Sedan bara fortsatte det. Jag blir nästan gråtfärdig när alla vräker beröm över vår fina Rut...
foto: Therese Östlund
kritiken:
"En synnerligt tilltalande valp byggd på bästa linjer. Tilltalande huvud med rätt proportioner. Utmärkt över- och underlinje. Välvinklat bakställ. Tanken aning brant i skuldran. I mkt bra hårlag, ett gott rörelseschema för asin ålder." BIR-valp med HP.
Tyckte de skulle vara kul att vara kvar i finalringen men domaren som dömde där ville ha de där mer extrema. ingen parson, tysk border eller jack russell gick vidare så. Däremot DandieDinmont-terrier, airedale, bedlington och en amstaff. Tråkigt att ingen "vanlig slit och slängras" kan gå vidare. Men man får ju vänja sig. De är ju just därför jag egentligen inte gillar utställning heller!
Söndagen då. STOLPE UT IGEN. Skit också. Irma segade lite, vi kom på fjärde plats i agilityettan... tre fick pinne - just de som vi ville ha för vårt uppflytt! Men men. nästa helg tar vi nya tag igen!
Idag kom också äntligen vår nya bilbur, så idag var jag faktiskt och köpte skvalpfria skålar och nya bäddar och la in samtidigt som jag var på apoteket och köpte nässprey.
Rut lever verkligen upp livet här hemma, även om hon precis kommit på plus igen efter förra veckans bravader... behöver jag nämna ätning av människobajs och en tygbur som blev SLAKTAD? behöver jag säga att hon tugga bort BOTTEN AV DEN; så jag fattade noll när hon var utanför buren för den var ju hel... Hon hade helt sonika bara ställt sig upp, kastat sig ut och botten (OCH IRMA!!!) låg kvar i buren och allt såg helt ut... tills jag lyfta på buren...
Andra saker jag kan reagera på vid ringside är att de är skitmärkligt att i parsonringen (som räknas som JAKTRAS) FANNS INTE EN ENDA HUND I JAKTKLASS. Fan skandal. I borderterrier fanns det åtminstone tre. Även om man tror att ingen egentligen ska gå i öppen. Men men.
Nu ska jag och Irma banne mig ha uppflytt nästa helg. Ni håller väl tummarna?
Lördagen inleddes på bästa vis, men skitsnack med alla norrlandstöser och mkt hund såklart!
Bengt Nilsson var de som dömde och direkt jag kom in i ringen utbrast han "MEN, vilken hund du har!". Sedan bara fortsatte det. Jag blir nästan gråtfärdig när alla vräker beröm över vår fina Rut...
foto: Therese Östlund
kritiken:
"En synnerligt tilltalande valp byggd på bästa linjer. Tilltalande huvud med rätt proportioner. Utmärkt över- och underlinje. Välvinklat bakställ. Tanken aning brant i skuldran. I mkt bra hårlag, ett gott rörelseschema för asin ålder." BIR-valp med HP.
Tyckte de skulle vara kul att vara kvar i finalringen men domaren som dömde där ville ha de där mer extrema. ingen parson, tysk border eller jack russell gick vidare så. Däremot DandieDinmont-terrier, airedale, bedlington och en amstaff. Tråkigt att ingen "vanlig slit och slängras" kan gå vidare. Men man får ju vänja sig. De är ju just därför jag egentligen inte gillar utställning heller!
Söndagen då. STOLPE UT IGEN. Skit också. Irma segade lite, vi kom på fjärde plats i agilityettan... tre fick pinne - just de som vi ville ha för vårt uppflytt! Men men. nästa helg tar vi nya tag igen!
Idag kom också äntligen vår nya bilbur, så idag var jag faktiskt och köpte skvalpfria skålar och nya bäddar och la in samtidigt som jag var på apoteket och köpte nässprey.
Rut lever verkligen upp livet här hemma, även om hon precis kommit på plus igen efter förra veckans bravader... behöver jag nämna ätning av människobajs och en tygbur som blev SLAKTAD? behöver jag säga att hon tugga bort BOTTEN AV DEN; så jag fattade noll när hon var utanför buren för den var ju hel... Hon hade helt sonika bara ställt sig upp, kastat sig ut och botten (OCH IRMA!!!) låg kvar i buren och allt såg helt ut... tills jag lyfta på buren...
Andra saker jag kan reagera på vid ringside är att de är skitmärkligt att i parsonringen (som räknas som JAKTRAS) FANNS INTE EN ENDA HUND I JAKTKLASS. Fan skandal. I borderterrier fanns det åtminstone tre. Även om man tror att ingen egentligen ska gå i öppen. Men men.
Nu ska jag och Irma banne mig ha uppflytt nästa helg. Ni håller väl tummarna?
Rakel... Rakel... världens bästa Rakel...
Hon kan den där Rakel... tyvärr inget CERT, men spöade mängder av fina champions, snyggtikar mfl och en BT-4 är inte illa pinkat ändå :)
Kritiken:
"Tilltalande modell. Bra bett och tänder. Mörka, bra ögon. Korrekta vinkelförhållanden, bra ben och tassar. Ngt bred i fronten. Välformad kropp, väl ansatt svans. Välpresenterad päls. Rör sig med bra effektivitet i steget."
Excellent, etta i konkurrensen och CK och sedan som sagt BT-4.
Kritiken:
"Tilltalande modell. Bra bett och tänder. Mörka, bra ögon. Korrekta vinkelförhållanden, bra ben och tassar. Ngt bred i fronten. Välformad kropp, väl ansatt svans. Välpresenterad päls. Rör sig med bra effektivitet i steget."
Excellent, etta i konkurrensen och CK och sedan som sagt BT-4.
nyheter...
husse i huset passade på med frieri häromdagen... Nu är diverse mammor och ett par stycken syskon underrättade så därför blir det officiellt även här. Jag tackade nämligen Ja.
Jag tackade Ja och vi firade ikväll med fransyska, klyftpotatis, sallad och bea.
Avslutar med ett avsnitt Desperate och mangosorbét!
Livet är fint!
Jag tackade Ja och vi firade ikväll med fransyska, klyftpotatis, sallad och bea.
Avslutar med ett avsnitt Desperate och mangosorbét!
Livet är fint!
Ett litet hjärta, av renaste guld...
Alla foton tagna av Marie Grundström, Umeå brukshundklubb.
Firmanz Sexy Lemon Slam
Foto: Marie Grundström, Umeå BHK
Rut gör debut
"Snart 5 månader, mkt trevlig helhet. Feminint huvud, tillräckligt stor, bra nosparti. Välburna öron, tillräcklig hals, front och bröstdjup för åldern. Väl tillbakalagd skuldra, bra kors och svans. Prima ben och tassar! Rör sig med bra steg runtom. Lovande pälskvalitet! Trevligt temperament! Välvisad!"
Rut och jag gjorde debut. Sist jag stod i en utställningsring var sisådäääär. 15 månader sen. Jag var ringrostig, riktigt nervös men gick in för att de skulle vara testet för att se om Rut verkligen kunde ställa sig sådär fint i kopplet som vi tränade hemma... hehe, svaret är nej. Nej, de var ju folk runtom som kikade och då var man ju bara TVUNGEN att showa lite extra... hoppa runt lite... vifta mkt på svansen och pussa domaren allt man kunde medan man hade chansen... haha, lilla lilla söt-troll! Nu är det hårdträning inför de fortsatta utställningarna... Dock känner jag spontant att med åldern kommer lydnaden att göra att hon ställer sig som jag vill - och är hon såhär jäkla showig och glad så är jag mer än nöjd.
Vi började med att vara ensamma i tik-klassen, varav ett BIR med HP inte var särskilt svårt. När jag skulle gå ut ur ringen, tog domaren mig i hand och sa "det är en riktigt fin valp du har här, vet du det?". Snacka om jag lagomt mallig svarade "jodu, hon är ju de, om än lite ynglig!". Vidare till BIG-finalen där jag blev helt chockad då vi blev placerade som nummer 1! Jag sansade mig och stannade till finalen, bara för att de var jäkligt kul att få vara med i en final på utställning och för att de är ändå bäst och passa på när man ändå är med... Döm om min förvåning när vi går in i finalringen och domaren börjar tacka av en efter en... MEN VI ÄR KVAR! Snacka om att jag pumpade adrenalin. Ännu ett varv... och hon plockade bort fler... vi fick stanna kvar... till slut är vi fyra kvar! Jag blir helt lyrisk men... börjar oroa mig för att jag fattat något fel. Skulle verkligen jag vara kvar? Hon placerar nummer 4, en helt bedårande Phalené! Gud, jag blir BIS-3 tänker jag innan jag ser henne plocka en annan hund till position. Kvar står jag och en labrador. Och rätt som de är tar hon mig i hand, och säger "det går inte att göra på något annat sätt än detta!".
VI BLEV BIS-1!!!
Hundrackarn går och vinner hela sin debut... inte ens fem månader gammal...
Väl på utställningen var Rut i sitt esse med hundra knyck i sekunden... men när vi kom hem sov hon som en gris ett par tre timmar ;) Det är slitigt att vara vacker! :D
Matte och husse firade med ost och kex.
De knäppte kort på utställningen, jag var där själv men hoppas kunna uppdatera med bild när jag får tag i dom!
Rut och jag gjorde debut. Sist jag stod i en utställningsring var sisådäääär. 15 månader sen. Jag var ringrostig, riktigt nervös men gick in för att de skulle vara testet för att se om Rut verkligen kunde ställa sig sådär fint i kopplet som vi tränade hemma... hehe, svaret är nej. Nej, de var ju folk runtom som kikade och då var man ju bara TVUNGEN att showa lite extra... hoppa runt lite... vifta mkt på svansen och pussa domaren allt man kunde medan man hade chansen... haha, lilla lilla söt-troll! Nu är det hårdträning inför de fortsatta utställningarna... Dock känner jag spontant att med åldern kommer lydnaden att göra att hon ställer sig som jag vill - och är hon såhär jäkla showig och glad så är jag mer än nöjd.
Vi började med att vara ensamma i tik-klassen, varav ett BIR med HP inte var särskilt svårt. När jag skulle gå ut ur ringen, tog domaren mig i hand och sa "det är en riktigt fin valp du har här, vet du det?". Snacka om jag lagomt mallig svarade "jodu, hon är ju de, om än lite ynglig!". Vidare till BIG-finalen där jag blev helt chockad då vi blev placerade som nummer 1! Jag sansade mig och stannade till finalen, bara för att de var jäkligt kul att få vara med i en final på utställning och för att de är ändå bäst och passa på när man ändå är med... Döm om min förvåning när vi går in i finalringen och domaren börjar tacka av en efter en... MEN VI ÄR KVAR! Snacka om att jag pumpade adrenalin. Ännu ett varv... och hon plockade bort fler... vi fick stanna kvar... till slut är vi fyra kvar! Jag blir helt lyrisk men... börjar oroa mig för att jag fattat något fel. Skulle verkligen jag vara kvar? Hon placerar nummer 4, en helt bedårande Phalené! Gud, jag blir BIS-3 tänker jag innan jag ser henne plocka en annan hund till position. Kvar står jag och en labrador. Och rätt som de är tar hon mig i hand, och säger "det går inte att göra på något annat sätt än detta!".
VI BLEV BIS-1!!!
Hundrackarn går och vinner hela sin debut... inte ens fem månader gammal...
Väl på utställningen var Rut i sitt esse med hundra knyck i sekunden... men när vi kom hem sov hon som en gris ett par tre timmar ;) Det är slitigt att vara vacker! :D
Matte och husse firade med ost och kex.
De knäppte kort på utställningen, jag var där själv men hoppas kunna uppdatera med bild när jag får tag i dom!
Det här tillägnar jag Rakel
Min älskade, fina och underbara skrutta. Som gick från sopa till superb på en säsong.
Från att jag varit i princip otröstlig över HUR jag ska träna Rakel. Varför är hon så träningsvillig, men blir så låg när vi tränar lydnad? Varför kryper hon för mig och vägrar resa sig upp när jag försöker ropa henne till mig ibland... jag har rivit hår, suckat, grinat, stånkat. VAD HAR HUNDEN FÖR FEL? Tills jag kom på svaret.
Lösningen.
vad felet var.
Det var jag.
Det här tillägnar jag Rakel, den mest egensinniga hund jag känner. Från hundra till 0 på nollkommaåttasekunderblankt. Som tyckte att shaping var människans bidrag till evigheten och som förlät en matte som inte visste bättre.
De är så man blir tårögd när man får redogörelser för hon betett sig när hon varit på parningsresa... både från hanhundsägarna i fråga och uppfödaren som tog henne med. Och fast än jag inte listat ut allting med Rakel än. Så är vi en god bit på väg... och det visade vi verkligen den här säsongen...
lästips... http://www.bombax.nu och under fliken valpar....
bästa sovsällskapet...
bästa sittställningen...
Maria Wetterstrand och jag
Maria Wetterstrand gjorde ett program på Sommar i P1 i år. Ska ni lyssna på ett program... så ska ni ta er 90 min av ert liv och lyssna på henne. Maria är fantastisk. Hon har inte bara lämnat ett stort intryck på politiken i Sverige, synen, typen och sättet i Sveriges politik. Hon är kvinnan som VÅGAR ta plats, VÅGAR riva i och säga nej.
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=2071&grupp=15349&artikel=4547462
LYSSNA!
Urklipp: fritt saxat av mig...
"Jag skriker, lever om, kastar porslin i golvet - inte så ofta, men ändå! Det sista jag skulle vilja i ett sånt läge är att bli ignorerad"
Maria Wetterstrand, om fenomenet att ignorera sina barn när de gör fel... att bestraffa genom ignorans och skamvrå...
Är det något som fascinerar mig, är det starka kvinnor. Jag har en stor fördel i mitt liv, jag omgärdas av tre starka kvinnor, som är som min familj, kanske en del på riktigt, kanske en del som tillkommit senare, som jag vet jag kan ringa när som helst. Hur som helst. Såna som man känner att man känt hela livet... Fast man kanske känt dem ett tag. Det är såklart min fantastiska mamma. Underbara Mia Edman. Min inspiration och den som stöttar i med- och motgång. Som ringer och sitter med när min tik valpar. Så mycket värt att jag blir gråtfärdig! fantastiska människa! Och Monica. Älskade uppfödaren, som hejar... glädjs åt mig och jyckarna. Och som sitter inne med så mycket kunskap att man får ringa och be om råd... när som helst. Hur som helst.
Maria Wetterstrand pratar om att vara känd politiker. Hur fd grannar kikat in hennes soptunna (något som är förbjudet enligt svensk lag) och hur man försöker hitta på falska historier om henne då det inte hittar några sanna...
Jag pratar om hur det känns när folk missunnar ens hund framgångar. När folk missunnar min hund beröm. Ljuger, och påstår saker som folk som träffat henne vet inte stämmer. Det skär lite i hjärtat. För jag kan förstå om man inte gillar mig... men vad tusan har min stackars jycke gjort då?
Annars är vi nöjda över en Finlandstripp då Rakels skulle tränas lite... Istället slog hon till med ett B42 på fredag kväll. Ett B43 på lördagskvällen, på strax under 2 minuters jobb... En söndag då hon lät lite för mycket under sin grävning och därför togs bort sina A-poäng. Men jag är ändå nöjd! En orutinerad hund, som smäller dit och visar var skåpet ska stå. Hur en räv ska tas. Rakel är fantastisk, när hon sätter den sidan till... Nästa sommar åker vi dit igen, och då vet jag att jag får med mig en champion... för ja, jag kanske inte är så jävla bra. Men mina hundar sköter sig ändå mestadels, måste jag medge...
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=2071&grupp=15349&artikel=4547462
LYSSNA!
Urklipp: fritt saxat av mig...
"Jag skriker, lever om, kastar porslin i golvet - inte så ofta, men ändå! Det sista jag skulle vilja i ett sånt läge är att bli ignorerad"
Maria Wetterstrand, om fenomenet att ignorera sina barn när de gör fel... att bestraffa genom ignorans och skamvrå...
Är det något som fascinerar mig, är det starka kvinnor. Jag har en stor fördel i mitt liv, jag omgärdas av tre starka kvinnor, som är som min familj, kanske en del på riktigt, kanske en del som tillkommit senare, som jag vet jag kan ringa när som helst. Hur som helst. Såna som man känner att man känt hela livet... Fast man kanske känt dem ett tag. Det är såklart min fantastiska mamma. Underbara Mia Edman. Min inspiration och den som stöttar i med- och motgång. Som ringer och sitter med när min tik valpar. Så mycket värt att jag blir gråtfärdig! fantastiska människa! Och Monica. Älskade uppfödaren, som hejar... glädjs åt mig och jyckarna. Och som sitter inne med så mycket kunskap att man får ringa och be om råd... när som helst. Hur som helst.
Maria Wetterstrand pratar om att vara känd politiker. Hur fd grannar kikat in hennes soptunna (något som är förbjudet enligt svensk lag) och hur man försöker hitta på falska historier om henne då det inte hittar några sanna...
Jag pratar om hur det känns när folk missunnar ens hund framgångar. När folk missunnar min hund beröm. Ljuger, och påstår saker som folk som träffat henne vet inte stämmer. Det skär lite i hjärtat. För jag kan förstå om man inte gillar mig... men vad tusan har min stackars jycke gjort då?
Annars är vi nöjda över en Finlandstripp då Rakels skulle tränas lite... Istället slog hon till med ett B42 på fredag kväll. Ett B43 på lördagskvällen, på strax under 2 minuters jobb... En söndag då hon lät lite för mycket under sin grävning och därför togs bort sina A-poäng. Men jag är ändå nöjd! En orutinerad hund, som smäller dit och visar var skåpet ska stå. Hur en räv ska tas. Rakel är fantastisk, när hon sätter den sidan till... Nästa sommar åker vi dit igen, och då vet jag att jag får med mig en champion... för ja, jag kanske inte är så jävla bra. Men mina hundar sköter sig ändå mestadels, måste jag medge...
Tävlingskalender höst 2011
27/8 utställning, Umeå RUT
10/9 utställning, Gimo RAKEL
17/9 utställning, SV TEK, Högbo RUT
17/9 utställning, Årets Gästrikeborder, Åbyggeby, RUT
18/9 utställning, Högbo, RAKEL
18/9 agility, Sandviken IRMA
24-25/9 agility, Nordmaling, IRMA
Det blir en lugn höst i år, Rut är inte tillräckligt gammal, agilitytävlingarna krockar med Rakels utställningar. Just nu försöker jag få "bort" så mkt titlar som möjligt därför är Rakels utställning prio 1. Någon agilitytävling med Irma blir det åtminstone, en 8-9 lopp ska vi iaf få ihop! Jag får hoppas vi får någon pinne med oss åtminstone!
Annars ska Irmas inlärning för LK3 sättas igång på riktigt, och Rut ska mer och mer riktas in på lydnadsdetaljer... Tills dess testar vi hennes psyke i utställningsringen!
10/9 utställning, Gimo RAKEL
17/9 utställning, SV TEK, Högbo RUT
17/9 utställning, Årets Gästrikeborder, Åbyggeby, RUT
18/9 utställning, Högbo, RAKEL
18/9 agility, Sandviken IRMA
24-25/9 agility, Nordmaling, IRMA
Det blir en lugn höst i år, Rut är inte tillräckligt gammal, agilitytävlingarna krockar med Rakels utställningar. Just nu försöker jag få "bort" så mkt titlar som möjligt därför är Rakels utställning prio 1. Någon agilitytävling med Irma blir det åtminstone, en 8-9 lopp ska vi iaf få ihop! Jag får hoppas vi får någon pinne med oss åtminstone!
Annars ska Irmas inlärning för LK3 sättas igång på riktigt, och Rut ska mer och mer riktas in på lydnadsdetaljer... Tills dess testar vi hennes psyke i utställningsringen!
de där med att bryta gränser
Idag är jag en stolt matte.
Stolt, inte bara för att Irma fick ett nytt championat, för att Irma gör precis som hon ska i nästan varje ny situation hon sätts framför. Aldrig jagat grävling? inga problem, matte, detta ska jag fixa! In i grytet, ett jävla tryck. Kommer på flera utkallningar när grävningen jävlas. Glad och snäll när olika människor drar henne i pelten i nacken och på rumpan och inte visar en tendens till bett då hon byts från förare till förare för att komma upp från den 2,5 m djupa gropen. Stolt, för att de fan inte är många borderterriertikar på 3 år som kan sätta sånt jävla tryck i sitt skall. Stolt, för de är fan inte många som kan komma in första gången på jaktprov på grävling och bara visa var skåpet ska stå. 3 timmar och 56 minuter senare, men en grop på 2,5 meters djup, kommer en Irma fram. Utan en skråma. Lite mkt sand i päls, mun och ögon. Men hel. Med varenda tand kvar.
Och helvete, vad stolt jag blir.
Idag tog hon inte bara ett nytt championat. Hon visade att Bombaxhundarna kan, både tikarna och hanarna. Hon visade att hon är fan inte den som viker ner sig, som ger upp. Med en otrolig jaktlust och skärpa erövrade Irma idag ett godkänt jaktprov på grävling, vilket innebär att hon idag också fick en ny titel:
SE J(GF)CH.
Jag är stolt, glad och tacksam. För en sån här hund skänker inte bara glädje för den hon är... hon skapar vänskaper bortom alla andra band som finns.
Och det finns fan inte många som är som min Irma...
SE J(GF)CH SE J(GS)CH FI J(G)CH SE UCH SE VCH LPI LPII J BOMBAX LEMON SHERBET
Stolt, inte bara för att Irma fick ett nytt championat, för att Irma gör precis som hon ska i nästan varje ny situation hon sätts framför. Aldrig jagat grävling? inga problem, matte, detta ska jag fixa! In i grytet, ett jävla tryck. Kommer på flera utkallningar när grävningen jävlas. Glad och snäll när olika människor drar henne i pelten i nacken och på rumpan och inte visar en tendens till bett då hon byts från förare till förare för att komma upp från den 2,5 m djupa gropen. Stolt, för att de fan inte är många borderterriertikar på 3 år som kan sätta sånt jävla tryck i sitt skall. Stolt, för de är fan inte många som kan komma in första gången på jaktprov på grävling och bara visa var skåpet ska stå. 3 timmar och 56 minuter senare, men en grop på 2,5 meters djup, kommer en Irma fram. Utan en skråma. Lite mkt sand i päls, mun och ögon. Men hel. Med varenda tand kvar.
Och helvete, vad stolt jag blir.
Idag tog hon inte bara ett nytt championat. Hon visade att Bombaxhundarna kan, både tikarna och hanarna. Hon visade att hon är fan inte den som viker ner sig, som ger upp. Med en otrolig jaktlust och skärpa erövrade Irma idag ett godkänt jaktprov på grävling, vilket innebär att hon idag också fick en ny titel:
SE J(GF)CH.
Jag är stolt, glad och tacksam. För en sån här hund skänker inte bara glädje för den hon är... hon skapar vänskaper bortom alla andra band som finns.
Och det finns fan inte många som är som min Irma...
SE J(GF)CH SE J(GS)CH FI J(G)CH SE UCH SE VCH LPI LPII J BOMBAX LEMON SHERBET
Nuså!
NUSÅ kan inte Malin klaga! ;)
Ikväll blir det inga hundäventyr, utan istället väntar bio och sista delen av Harry Potter med lillebror.
Igår däremot var vi till Hudik och tränade med en kompis, världens bästa Lisa!
Bilen är vi än så länge helnöjd med... igår beställdes en bur, blir en dubbelbur från Stellaburen... Nu är det bara att vänta, de hade tyvärr så fullt upp så blir närmare tre veckors leveranstid...
försökte ta utställningskort på Rut själv men de är lite svårt.. svansen går och hon kan ju inte kommandot "stanna kvar" än.. men nog är det ett trevligt stuk på henne allt?
"försök och ta mig då, matte!!!!"
"hoho, sicken FINT!"
bästa utkiksplatsen för en 4-månaders Rut...
"WOW, man kan se hela gatan härifrån!!"
Rut är nu också anmäld till sin första "tävling". Matten i huset fick helt sonika bryta sina normer och dra på utställning. Så lördag den 27/8 ska vi debutera Rutan. Inofficiellt då eftersom att hon då är knappt 5 månader. Men de ska bli roligt att se hur hon beter sig och de är bra träning för henne att klara av att fokusera på mig trots att de är folk runtomkring. Nu när de ändå var i min hemstad Umeå kändes de lika bra att köra... nu hoppas man ju att hon sköter sig och vinner också men den som lever får se helt enkelt!!
När tiden inte riktigt räcker till
herregud vad vi donar på. Jag jobbar för glatta livet för att få lite pengar.. Hundarna har tävlat. Irma knep två pinnar i hoppklass iom en vinst och en tredjeplacering och blev därmed uppflyttad i hoppklass 2! Debuterade där i helgen och en försmädlig miss från mattes handling (tillsammans med en terrier med EGO) gjorde att vi antagligen missade en pinne där. Men vafan, inte illa pinkad debut ändå tycker jag! Rakel gjorde nog som jag tänkt mig... fast lite mer ettrig och taggad. hehe... mkt fart och lite hjärna - alltså som Rakel är i övrigt! Men nog ska de där kunna gå bra med lite mer träning på mattes handling och hindersäkerhet på Rakel! Annan god nyhet är att vi köpt bil!
'
Det blev en VW Golf Variant Comfortline, 2008. Underbart med plats i bakluckan, jag trodde inte mina ögon när jag öppnade luckan ska jag säga! Botten är i samma storlek som vår V70, så vi är nöjda med vårt inköp! Nu håller vi tummarna för att den ska gå billigt och bra också!
Imorgon ska vi lämna in den för då ska rutorna tonas och någon dekal sättas fast! Efter de är de bara inköp av bur kvar... bara! ;)
'Det blev en VW Golf Variant Comfortline, 2008. Underbart med plats i bakluckan, jag trodde inte mina ögon när jag öppnade luckan ska jag säga! Botten är i samma storlek som vår V70, så vi är nöjda med vårt inköp! Nu håller vi tummarna för att den ska gå billigt och bra också!
Imorgon ska vi lämna in den för då ska rutorna tonas och någon dekal sättas fast! Efter de är de bara inköp av bur kvar... bara! ;)
Norge, Finland och lite sånt...
Nu är det en och en halv arbetsdag kvar, sen drar jag, Rut, Irma, Rakel och Lennart med sin Kalle till Norge och startar prov. Rut får vara la med och lukta lite nytt och känna sig delaktig... håll tummarna åt mig nu - jag är ju redan nu medveten om att de nästan är löjligt hårda i Norge, ett fruktansvärt bra hundjobb kan ibland ändå bara tilldelas ett förstapris utan cert. men men, man ska se det mesta är min inställning och det ska bli kul att se hur de går till och kika på lite nya hundar!
jag får rapporter från Finland att man är så himla nöjd med sin irmavalp. Tuff i psyket och viker sig inte i första taget - roligt att redan se att Irma och Kalle lämnar efter sig så fantastiska temperament... Rut går verkligen inte av för hackor. Tuff, alert, hård och smidig i kroppen och väldigt samarbetsvillig när jag ber om det - men i släppen så är hon så jävla duktig att jobba självständigt. är nästan så man inte vågar tro på att de är sant....
älskade, älskade hund. Jag har idag bestämt mig för att Irmalinjen ska alltid finnas kvar hos oss. Det är såhär borderterrier SKA VARA! fantastiskt att Rut plockat med sig alla Irmas fina sidor, nu hoppas vi hon håller fast vid dem till vuxen ålder också!
sen kan hon vara lite konstig ibland.. detta ser ju... bekvämt ut?
fantastiskt fint huvud... Och inatt tappade hon sin första tand!
roligaste just nu är att hämta saker åt matte, tycker Rut. Denna lilla tygråtta vann Irma på agilitytävling men Rut knyckte den direkt!
Ikväll väntar jobb och uppladdning inför resan imorgon...
jag får rapporter från Finland att man är så himla nöjd med sin irmavalp. Tuff i psyket och viker sig inte i första taget - roligt att redan se att Irma och Kalle lämnar efter sig så fantastiska temperament... Rut går verkligen inte av för hackor. Tuff, alert, hård och smidig i kroppen och väldigt samarbetsvillig när jag ber om det - men i släppen så är hon så jävla duktig att jobba självständigt. är nästan så man inte vågar tro på att de är sant....
älskade, älskade hund. Jag har idag bestämt mig för att Irmalinjen ska alltid finnas kvar hos oss. Det är såhär borderterrier SKA VARA! fantastiskt att Rut plockat med sig alla Irmas fina sidor, nu hoppas vi hon håller fast vid dem till vuxen ålder också!
sen kan hon vara lite konstig ibland.. detta ser ju... bekvämt ut?
fantastiskt fint huvud... Och inatt tappade hon sin första tand!
roligaste just nu är att hämta saker åt matte, tycker Rut. Denna lilla tygråtta vann Irma på agilitytävling men Rut knyckte den direkt!
Ikväll väntar jobb och uppladdning inför resan imorgon...
Här går det undan...
men fan vad jag jobbar. Förra veckan hade jag två dagar med trettontimmarspass på jobbet, gick på 7 på morgonen, hade lunch 12-13 sen jobbade jag oavbrutet till 20.00... snacka om att man blir mör.
Irma och Rakel är anmälda till Norge nästa helg, jag har dock fortfarande inte hört om vi fått någon plats men jag tror iaf att de blir av.
Trots mkt jobb har vi hunnit med lite tävlande. Irma och jag var till Järvsö och Irma knep en ny titel - LP2!
Rakel var med på utställningen i Alfta och blev BT-2 med CERT! :)
Sista helgen i juli ska Rakel också debutera i tävlingssammanhang i agility.. jag är sjukt nervös, men de får gå som de går. Hon är fruktansvärt duktig på träningarna nu, men slalomet och de har vi mkt kvar att jobba på. Men vafan, nu har vi något att sikta mot iaf!
Irma och Rakel är anmälda till Norge nästa helg, jag har dock fortfarande inte hört om vi fått någon plats men jag tror iaf att de blir av.
Trots mkt jobb har vi hunnit med lite tävlande. Irma och jag var till Järvsö och Irma knep en ny titel - LP2!
Rakel var med på utställningen i Alfta och blev BT-2 med CERT! :)
Sista helgen i juli ska Rakel också debutera i tävlingssammanhang i agility.. jag är sjukt nervös, men de får gå som de går. Hon är fruktansvärt duktig på träningarna nu, men slalomet och de har vi mkt kvar att jobba på. Men vafan, nu har vi något att sikta mot iaf!
ÄNTLIGEN!!!
I helgen var vi iväg och tävlade igen!
Duktiga Rakel erövrade sitt tredje förstapris och därmed fick hon titeln LP1!
Imorgon ska vi på agilitytävling, inoff, på onsdag ska jag och Irma tävla lydnad, på torsdag ska jag och Irma tävla lydnad! :) KUL!
LP1 J Bombax On Air
Lilla Rut...
Lilla Rut är numera 12 veckor och "tränas" lite smått med små glädjetjut från mattes sida och då och då även en godis eller två. Förutom beröm och godisbelöning så ÄLSKAR hon att kampa... oavsett vad de är hon får kampa med. Ruts "mormor" köpte henne en liten "fejk-uppstoppad-räv" som hon är TOKIG i! Förhoppningsvis ska jag få de filmat sen så ni får se, jag har efter strikta instruktioner från Madofi en liiiten föraning om hur man lägger in de på bloggen.. men vi får se hur resultatet blir :)
Tyvärr får ni vara utan svans, då den VIFTAR SÅ IN I NORDEN - varav den på var och varannat kort hamnar såhär... och ja, de är ingenting jag tänkt träna bort direkt! Förhoppningsvis ser domaren att den sitter där den ska ändå och att hon är en glad skit.
öronen har strulat lite, varav jag trodde det var tänder på gång ett tag. Men efter att varit där och tryckt dit dem ordentligt ligger de fint igen! Vill inte ha fula strutöron på mina hundar så de gäller att ligga i nu medan de är valp!
Jobbet rullar på, jobbade ett extrapass idag då jag egentligen var ledig både idag och imorgon. Imorgon ska jag upp o lägga spår åt Rakel är tanken, sen träna lite lydnad med alla på fm, gå Rakels spår på lunchen, sen på kvällen blir det agilitytävlingar i Bollnäs! Hoppas det blir någon pinne åt oss då!
På lördag är det lydnadstävlingar som gäller, både Irma och Rakel ska starta, båda står inför LP så jag är nåååådigt nervös. Men vafan, de är bara att göra det bästa av situationen som är. Hoppas dock på det bästa... eller satsar på det!
Hemmavid i Söderalaskogen har mamma och pappa skaffa sig en liten sötnos också.. Bella... Men ja, man inser hur jäkla snabb och kvick terriers är på att lära sig saker. Bella är en schweizisk stövare av Luzernersorten... och de är inte många hjärnceller som samarbetar. Men söt är hon som bara den! Bästa är dock att tanken är att hon ska jaga räv alt. hare... men hennes bästa kompis heter Rut och är en borderterrier... Bella älskar Rut och ser upp till henne som sin Gud. varav Bella, stövarn, nu enbart kryper sig fram. In under trånga bänkar, soffor, under staket, krypa och gräva sig in under saker... hon vill nämligen också leka med Rut, och Rut hänger mest där de är trångt. Dock undrar vi hur de ska gå om några veckor... då Bella för tillfället har samma mank som Irma och Rakel... hehe... Bulldozer-Stövarn månne? ;)
dåligt av mig...
ja, livet rullar på av bara fan nu. Jobbar olika tider hela tiden, och direkt jag kommer hem från jobbet eller innan jag åker drar jag iväg med hundarna på äventyr. Agility, lydnad är väl det som mest står på schemat nu, men även viltspår med Rakel måste kommas igång med.
I helgen tävlade vi agility på lördagen, bra förstalopp med lite dålig fart på Irma tyckte jag - så en andraplacering och vår första pinne i agilityklass. Andra loppet GUDOMLIG FART och sånt fint jobb. men vid en dubbel tunnelingång pekar jag armen dit jag vill ha henne men bröstet åt den andra. Irma följer bröstet (precis som hon ska men matte är ju jävligt klantig) och blir diskad.
ikväll var det dags igen. Irmas första lopp, liiite dåligfart tyckte jag, men ändå 10 sek tillgodo till referenstiden och de blev både vinst och pinne! Kul!
Andra loppet hade nån fälla men JÄKLAR I MIN LÅDA vad hon sprang, slalomet är fortfarande bara godkänt och inget mer. Men tror ni inte att vi fixar RIKTIGT snygga byten, och tempot håller hon i. En dubbel tunnelingång. OCH VAFAN TROR NI JAG GÖR? Pekar med handen dit hon ska men vänder bröstet åt det andra. och resultatet blev precis som förra gången då, ghon springer dit hon ska nämligen åt de håll ja har bröstet... snacka om att hja blir less på mig själv. Diskade ju oss där men körde ändå klart - ååå gud vad fint hon gick. En slutraka som hon kutade själv testade jag och hon var skitduktig och släppte bra.
Oavsett fick vi med en pinne och hon gör så fina jobb och släppen börjar bli riktigt bra så nu längtar jag till nästa onsdag då nästa tävling är.
Rut är mest som en bordercollie o vill ha ögonkontakt och nu hoppas jag att jag kan bevara hennes fina arbetslust!
I helgen tävlade vi agility på lördagen, bra förstalopp med lite dålig fart på Irma tyckte jag - så en andraplacering och vår första pinne i agilityklass. Andra loppet GUDOMLIG FART och sånt fint jobb. men vid en dubbel tunnelingång pekar jag armen dit jag vill ha henne men bröstet åt den andra. Irma följer bröstet (precis som hon ska men matte är ju jävligt klantig) och blir diskad.
ikväll var det dags igen. Irmas första lopp, liiite dåligfart tyckte jag, men ändå 10 sek tillgodo till referenstiden och de blev både vinst och pinne! Kul!
Andra loppet hade nån fälla men JÄKLAR I MIN LÅDA vad hon sprang, slalomet är fortfarande bara godkänt och inget mer. Men tror ni inte att vi fixar RIKTIGT snygga byten, och tempot håller hon i. En dubbel tunnelingång. OCH VAFAN TROR NI JAG GÖR? Pekar med handen dit hon ska men vänder bröstet åt det andra. och resultatet blev precis som förra gången då, ghon springer dit hon ska nämligen åt de håll ja har bröstet... snacka om att hja blir less på mig själv. Diskade ju oss där men körde ändå klart - ååå gud vad fint hon gick. En slutraka som hon kutade själv testade jag och hon var skitduktig och släppte bra.
Oavsett fick vi med en pinne och hon gör så fina jobb och släppen börjar bli riktigt bra så nu längtar jag till nästa onsdag då nästa tävling är.
Rut är mest som en bordercollie o vill ha ögonkontakt och nu hoppas jag att jag kan bevara hennes fina arbetslust!
Hur man hittar mina hundar...
gå in i sovalkoven... Titta på sängen.... och sedär. Två borderterriers som njuter i sängen efter mysig dag utomhus!
Rakel kan man också söka efter i diverse "solrutor".
Rakel kan man också söka efter i diverse "solrutor".
En solig lördag i juni...
packade vi med oss hundarna... tog en cykeltur...
Irma och Rakel fick springa i koppel bredvid på "sträckorna" mellan våra pausställen medan Rut fick sitta i korgen då. Vi gjorde paus vid en fin glänta där hundarna badade (dvs Rakel simmade och dök efter pinnar, Irma spanade på änder och doppade tassarna och Rut skuttade runt där det var grundast). Lite kutande i skogen och soldyrkan sen fortsatte vi vidare. Total längd på turen blev strax över 1,5 mil och de är ganska lagom för tikarna nu när det är rätt varmt. idag blåste de dock rätt skönt och vi stannade tre gånger på turen för bad så hundarna mådde väldigt gott under färden kan jag lova :)
sötaste Rut! 
Cyklarna lämnades ute på skogsvägen för en promenad ut mor vår nya favoritudde...
fantastisk utsikt... det här stället ligger inte ens 5 min bort från var vi bor!!!
irma gillar inte att bada... men gillar änder... så då får de gå ändå!
Rut spanar ut över sjön....
Rakel simmar ut i sjön och svalkar sig!
älskade, älskade husse!
